Mammangelica

 

Jag hör fortfarande orden så klart, din röst låter precis som förr. Ni får väl gå in i rummet, hönan står på bordet. Och alltid har vi fått lyft av locket och ställt det på glasbordet, du viste att vi var försiktiga. Fylld med godis var den varje påsk. I ditt hus mormor.

I år står den hemma hos oss, men jag håller den allt för kär för att den ska få stå på bordet. Den står högt på en hylla, och jag själv kommer lyfta av locket och berätta för Helmi och Billy att den var din och att jag är rädd om den. Men fylld med godis är den, precis som den ska vara. Bara på ett nytt ställe, där den egentligen inte hör hemma.