En vemodig dag.

Idag är en otroligt efterlängtad dag, äntligen semester och vi ska alla få vara hemma tillsammans i fyra veckor. Livet har ju gått i en rasande fart just nu och jag ser verkligen fram emot att få spendera tid med dom där som växer så det knakar. Men med det kom också den där dagen då vi skulle säga hejdå för sista gången på dagis. Igår fick vi hem Helmis alla bilder och teckningar dom har sparat sen hon började där 2013, en väldigt sentimental mamma som bläddrade och tårarna rann. Helmi tyckte mamma var lite tokig, själv insåg jag just då hur stor del av hennes liv som har passerat just där, med just dom fröknarna. Vårat dagis är underbart på det viset att små och storbarn sammarbetar och fröknarna är lite på båda avdelningarna. En enorm trygghet, men också väldigt många år tillsammans. Helmi fick skriva något till varje fröken och så fick dom varsin liten burk godis idag när vi gick hem, tillsammans med kramar och tårfyllda ögon. Som tur är har vi ju Billy kvar där ett tag till med dom trygga fina fröknarna vi gillar så mycket. 
 
För att liva upp stämmningen när vi kom hem började vi med att plocka alla härligheter vi hittade i trädgården, kastade ihop en sommartårta, poffade en flaska och skålade för att Helmi är så stor så hon ska börja skolan, Billy ska börja storbarn och att vi har semester tillsammans. Sen kastade vi oss i polen, åt kvällsmat i soffan och Benny har börjat med sommarens projekt. 
 

Bjuden på Trolls kalas !

 
Idag är Helmi bjuden på kalas, hos en utav hennes nya klasskompisar. Temat var Trolls, och ja såklart blev det en liten poppysminkning och rosa hår. Helnöjd tjej som fick ha smink istället för ansiktsfärger. Oklart hur jag som mamma känner då min tanke är att hon ska bli som jag och bara sminka sej till fest när hon blir stor. 
 
Veckan gick himla fort hörni, tänker ju att jag ska blogga men har verkligen inte hunnit. 
Vi har bland annat ätit glass, vattnat i trädgården, handlat på stan, firat nationaldagen med kalas hos min kusin, käkat våfflor, jag har ätit den första jordgubben från landet och så avlslutade vi fredagen med glass och jordgubbar med mormor och morfar här hemma i trädgården. 
Tänker lite grann, vad gillar ni när jag bloggar om (helt okej att vara anonym) korta, långa, mycket bilder, tips eller shopping.. ja ni fattar vad vill ni veta ;) Kommentera gärna!
 
 

Vårat val av skola.

Idag var det äntligen dags för Helmi att få träffa sina nya lärare och sina nya klasskamrater. Jag fick alltså ta ledigt och spendera en dag i hennes skola med henne och se hur allt fungerar. Både jag och Helmi var väldigt pirriga innan, hon känner ju faktiskt inte någon sen innan och idag skulle vi få se vilka som faktiskt blir hennes klass. Det gick så himla bra, tog inte många minuter innan hon hade en kompis i varsin hand och sprang iväg ovetandes om vart jag var. Så jag kände mej så himla överflödig efter första kvarten av att hålla hennes hand tills klockan ringde in. Vi fick också promenera i skogen och se vart gränsstenen och grankojjan låg, längre än så fick man inte gå i skogen utan någon vuxen. Vi har fått varit med på morgonleken, samlingen, frukstunden, dom fick en rituppgift (som Helmi såklart tog på största allvar!) och såklart ha rast och äta lunch i matsalen. 
 
Att Helmi ska gå på Pilkrogsskolan, här ute i skogen är ett eget val vi har gjort. (Det är en friskola för er som inte bor här/vet) Klasserna är små, dom sammarbetar mellan årskurserna och har en fantastiskt utemmiljö med skogen runt. Som förälder får man hjälpa till med det man vill, men det är absolut inget måste. Vi var med för ett par helger sen och städade ute på skolgården till exempelt, och under tiden fick Helmi bekanta sej med dom andra barnen där. Jag har vägt för och nackdelar då jag inte var speciellt nöjd med den skolan vi blev tilldelade. Jag vet redan att klasserna är stora, och skolan byggs ut ännu mer och det blir bara fler barn. Jag tror att jag ger henne en tryggare uppväxt med en lugnare start i livet av att sätta henne här. Och jag vill tro att jag har gjort helt rätt. Det tuffaste av allt är att jag tar ifrån henne sina kompisar från dagis, men fick ett otroligt lugn i mej efter idag och ser det nästan bara som något possitivt att få nya och vara modig nog att kliva in som ny i en klass där dom flesta redan känner varandra. Och otroligt överaskad över hur omhändertagande alla barn var mot den nya tjejen. 
 
Hur tänker ni andra som läser här? Jag vill såklart höra era funderingar/erfarenheter så glöm inte att kommentera och tryka på hjärtat !
 
Visa fler inlägg